Skärpning

Har just kämpat mig igenom 30 svettiga minuter och förbränning på ca 300 cal på löpbandet.
Men seriöst. Det är något fel på mig.. Eller så är det latheten som har tagit över min kropp totalt nu. - Pinsamt i sådana fall!

Jag är van vid att träna. De senaste 3 åren är jag van vid att träna ganska så mycket och jag brukar tycka om det väldigt mycket. Under konståknings säsongerna blev det alltid minst 2 timmars träning per dag plus egen träning vid sidan av. I somras var jag på gymmet minst en gång om dagen och hade jag inte varit där en dag fick jag nästan panik. Det fanns dagar där jag t.o.m. var på gymmet två gånger, morgon & kväll. Sommaren innan dess var jag hurtig och sprang ca 5 km 1-2 ggr om dagen.

Men nu.. nu känner jag aldrig för att träna, har aldrig lust och vill helst bara glömma bort vad det innebär. Suget som jag haft finns inte kvar längre. Och om jag väl tränar så har jag ingen energi och ger gärna upp.. ger gärna upp lite för lätt.  Håller kanske på att bli en riktig Amerikanare- föredrar att sitta hemma i soffan och äta Chips framför allt annat?!

Näee nu är det seriöst skärpning för mig. Skulle egentligen vilja ha en PT, men jag är faktiskt snål och lägger hellre dom pengarna på kläder (såklart?!) istället för på träning. Meeen.. Om 1,5 månader kommer min storebror hit och han lever ju i stort sätt för att träna, så han kanske kan bli min "PT" under de 11 dagarna som han är här?! Fast jag vet inte om jag vågar. Han kommer ju bli nya Hitler mot mig typ.. Kommer aldrig överleva ett pass med honom. Glömmer aldrig när jag skulle springa en "liten" löprunda med honom hemma.. Vilket innebar: Hemifrån oss - ner till Åby ishall - och tillbaka hem. Han sprang intervaller runt mig medans jag ville stanna och spy- men jag klarade det! Men han kanske kan få fart på mig åtminstone.. Något måste hända annars kommer jag hem som en köttbulle och jag tycker inte ens om köttbullar.. 

Christoffer jag vill ha synliga magrutor, fast rumpa och inga kärlekshandtag, fixar du det på 10 dagar eller?!

/Em.